Primeira Igreja Batista Renovada i Maputo väntar glada och förväntansfulla på att predikan kommer igång; men först sänder församlingen hjärtligt hälsningar till predikantens alla bloggläsare.
Predika ordet, träd fram i tid och otid (2 Timothy 4:2).
Att på olika sätt prata är en viktig del av vårt uppdrag. Eftersom kulturen fortfarande främst är oral (information förmedlas muntligt) är det viktigt att ta tid för samtal – många och långa. En enkel överenskommelse, som i Sverige skulle ta en kvart, kan behöva ett samtal på flera timmar och ibland måste man återkomma för vidare samtal inan det är färdigpratat. Det kan upplevas som slöseri med tid, men det är så man bygger upp förtroende och försäkrar att man är överens och bra relationer är A&O i allt. Även när man behöver lösa byråkratiska problem på en myndighet kan det som först är omöjligt lösa sig om man tar tid för att småprata och skoja med byråkraten bakom disken.
Det blir också mycket prat inför grupper. Berättelser är ofta uppskattade och om de är bra framställda finns det alltid en tålmodig publik – man är helt enkelt från barndomen tränade i att sitta still och lyssna på vuxna som berättar (en konstart som är ovanlig i väst). Även om information som ska förmedlas finns nedskriven och upptryckt på papper är det klokt att ta tid för att läsa upp den inför gruppen.
Ofrivillig predikant, oförberedd, uppkallad att leda nattvarden
Därför är predikan och bibelundervisning ovärdeliga redskap i vårt uppdrag. Men det är viktigt att man gör det rätt för att det ska bli väl mottaget: Grunden är en bra berättad historia. Bibelns berättelse ska stå i centrum och berättas ordentligt, inte plockas sönder i lösryckta bibelverser. Abstrakta tankar måste få en konkret praktisk innebörd och bra teologi är den som gör historien mer levande. Även nutidsberättelser och levande liknelser är bra komplement och vittnesbörd om vad Gud gör möts ofta med jubel och applåder. Humor är mycket viktigt. Det låter kanske som ett koncept på en bra predikan även i Sverige, men här är berättarkonsten ännu mer viktig.
Det roligt att predika i Moçambique, speciellt om man är förberedd. Men man måste allt vara beredd på det oförberedda. För några söndagar sedan, när jag trodde att gudstjänsten nästan var slut och jag hade börja tänka på annat, blev jag helt oförberedd uppkallad att leda nattvard fast jag inte känner till nattvardsrutinerna i den kyrkan. Det var bara att improvisera och när jag kallad fram församlingen till nattvardsbordet satt alla i kyrkan och bara stirrade på mig – först förvirrade. Det var nämligen inte alls så man brukade göra. Det blev bra tillslut och man uppskattade att få pröva på något annorlunda. Söndagen därpå fick jag ännu en chans i samma kyrka med en väl förberedd predikan. Den gången med en hjärtlig respons. Det är bara att följa bibelns uppmaning att ”träda fram i tid och otid”.
Församlingsplantering i Matendene.
